Väskan gjorde min dag, den ska följa mitt liv, den ska leva mitt liv, den är min kärlek, och besvarad kärlek lika så. Den ska förbättra mitt liv. Jag lovar, den kommer det. Jag måste börja det nu. Det funkar inte längre, hur som det har funkat helt okej idag. Trots en del kramp anfall..Men det ordnar sig alltid. Väskan kom för att bota ångesten, ja det funkar faktiskt rätt bra idag. Och ska hålla i sig också. mamma jag lovar. det löser sig. Ibland undrar jag varför jag ställer till det så jävla illa för mig själv? Förstår jag inte hur det kommer bli? jag är fan helt. Störd. Jag ångrar det med hela mitt liv, men som E säger. man lär sig av sina misstag. Men jag borde veta att det var ett misstag innan. Jag vill bara till sthlm med mike och molle nu. slipper man allt, jag orkar inte för tillfället. Tänk dagen på tisdag. Alla frågor och allt. varför det hände? Jag vet svaret. Men vill jag berätta. Nej. Det är så mycket, skulle ta flera år att berätta. Nej. Men nästan. Dagens citat gjorde mig glad. "Kanske är jag vid brofästet, kanske inte" oneliners som alltid håller. Det finns vissa saker som livar upp mitt i mörkret. Hehe, när folk imiterar pappa, och massa andra människor. Haha. Ja fan vad vi skrattade, sen somnade han på stört. Ja det måste verkligen ta på krafterna att va så galen. Men vi gillar det, succé som hon säger. Mår lite halv illa när jag tänker efter, vet inte varför. Kanske glöggen. kanske inte. Eller bara tanken på allt. jag önskar att jag och mamma, eller pappa skulle åka iväg på en liten tripp. Men det finns aldrig tid. Jag får hitta andra vänner. Det är okej det med, men verkligen inte detsamma. mike the dyke, jag ska bjuda dig och mallan på food in estockholmo, jag lovar. Åh jag har så mycket att skriva. Vill sudda ut allt, men nej. Flummigt. rörigt. naket. som jonas hade sagt. saknar vissa saker, men det är ingen idé att tänka på det. Tanken gör mig galen. Ta och glid hit på ett löv, jag bryr mig inte. Jo det gör jag. Jag hade önskat.
nowornever
/ A.
0