Anna Eklund - på besök i hufvudstaden

hemma. Skönt, har inte sovit så bra i hufvudstaden. det snarkades så det stod härliga till. nämner inga namn. men ni vet. resan dit med super-tåget gick fin-fint, tyskarna tittade dock lite lätt för mycket kanske. som dem sa; om man tittar en sekund förlänge kan det vara kört. denna gången tittade jag dock inte för att människan var snygg. han var snarare fucked-face. tragiskt but true. tysken trodde väl det var någon slags flört, sen hade jag hans ögon över mig hela resan. fyra timmar kändes lite som en evighet. väl framme väntade självaste hufvudpersonen utanför pressis. han såg likadan ut. lite elakare(näst intill ond) lite surare(egentligen inte, men ville vara) man såg att han var glad att se oss. även fast han ville dölja det. sneaky som han är. vi förflyttade oss vidare till lägenheten. kungshamra. mysigt place. lägenheten var sådär klinisk. mike var kanske lite för pedant? man fick absolut inte spilla, fälla hårstrån eller befläcka något över hufvudtaget.

han framstod lite lätt som en diktator, det var mycket regler. men jag bara skrattade åt allt. kunde inte hjälpas. han stod en meter ifrån oss, talade om för oss med en bestämd röst att vi absolut inte under några villkor fick nämna kändisar. om vi såg dem skulle vi låtsas som ingenting. strängligen förbjudet förstod vi. det var typiskt folk från landet och små-byarna som höll på så. inte vi.

kvällen blev lugn. vi slöt ögonen vid halv 10. efter mike hade hållt låda ett tag. han avslutade med en liten miominmio melodi. det resulterade både i andnöd och näsblod. att man kan skratta så mycket? det blev nästan döden för våran kära malin. vi sa godnatt.
mike kramade GG kärleks-fullt och somnade.

på nätterna behövdes det gula-öronproppar. ibland skar tillochmed snarkningarna igenom dem. men jag som låg vaken hörde alla dess olika ljud. ibland undrade jag om det var ett djur som låg bredvid mig. det kan inte ha varit en människa som gjorde så många underliga ljud samtidigt. imponerande. hehe.
på morgonen lyssnades det på ett keffat liv. "jag vill inte kalla dig för hora(hora)" gjorde morgonen bra. musiken fortsatte till alicia keys och ryan leslie. efter några koppar av dagens kaffe var man beredd på en dag i stressiga stockholm. är alla människor stressade där? förstår inte.

fattiga. och trötta. lämnade vi hufvudstaden.
inte lika sorgligt denna gång. eftersom mike kommer om några dagar igen!
Succé. En mycket mysig resa avec mina kusiner.

lite av vad som hände i sthlm. finns mer i arkivet, men eftersom du var snäll den sista dagen tänker jag spara det hemliga materialet.